Lycklig



Igår kom jag hem efter midnatt och kände mig lycklig. Det gör jag sällan efter en sen utekväll. Jag kände att jag passade in. Jag var inte konstigt annorlunda utan nästan speciell. Som svensk.

Sminkningen fick jag gratis av en tjej som stoppade mig på stan under eftermiddagen. Hon var dock bra på sitt jobb och jag gick därifrån med en dyr liten påse i handen. Håret är nästan så långt att jag kan fästa upp det med hårnålar. Nu vill jag ha långt. Alltid vill jag byta. Mörkt. Ljust. Kort. Långt. Ständigt förändring.

Comments
Postat av: TuvaMinnaLinn

Det är en hårfin gräns mellan konstigt annorlunda och speciell. Oftast får man nog avgöra själv vilket man ska vara.

2010-08-25 @ 11:15:26
URL: http://www.tuvaminnalinn.se

Post a Comment:

Name:
Remember me?

Email: (not for publication)

URL/Blog:

Comment:

Trackback
RSS 2.0