Med hallonsmak
Det heter bullar eller fairy cakes säger älsklingen. Nej det heter muffins eller cup cakes säger jag.
Gullig är hon hur som helst min pojkväns mamma som bakar sånt här gott till oss. Jag har haft tur.
På lördag morgon flyger vi till Barcelona. Jag har handtvättat och valt ut kläder inför resan ikväll. Jag vill passa på att känna mig fin, det är ju inte varje helg som spenderas i en sådan stad.
Minnessaker
I somras rensade mamma och moster ut mormor och morfars lägenhet. Jag och kusinen kom dit och vi fick välja ut saker som vi ville ha kvar som minnen.
Pappa ville inte att jag skulle plocka på mig för mycket och påminde mig om att jag bor på Irland. Men för någon som mig som älskar gamla saker, så kan ju ingenting vara bättre än mormors gamla saker.
Det var så svårt att välja. Kusinen funderade länge över om hon behövde en liten porslinsram med guldkant. Det gjorde hon.
Jag kom såklart fram till att det var en massa saker som jag behövde.
Tillslut så var det dags att åka.
Det var den sista gången som jag stängde dörren till mormor och morfars lägenhet bakom mig.
Men det var den första gången som ingen vinkade till mig från köksfönstret på andra våningen.
Ett påklistrat leende
Jag känner mig bakfull, men älsklingen säger att det är omöjligt efter två små glass av champange.
När vi kom hem igår natt så hade jag träningsvärk i käkarna. Från ett påklistrat leende. Men det var några fina personer där. Människor som jag skulle vilja bjuda hem till mig och sitta och prata med i timtal i lugn och ro.
Men jag kände mig stressad av den höga musiken och av alla människor. Det fungerar inte längre för mig. Kanske beror det på att jag börjar bli äldre eller kanske så börjar jag bara att hitta mig själv.
Allt som är viktigt är att vinna
Vi har införskaffat ett kinaschack. Vi sitter hemma på kvällarna och spelar. Bara vi två.
Spelet sker under total tystnad, eftersom vi båda tar det på för stort allvar. Varje drag kräver noga betänkligheter. Allt som är viktigt är att vinna.
Ny frisyr
Jag har låtit mitt hår bli blondare igen. Nu är det inte långt ifrån min naturliga hårfärg. Det blir också kortare och kortare varje gång jag går till frisören. Jag tycker om kort hår. Jag saknar inte alls det långa.
Stora funderingar
Jag är hemma och är sjuk. Jag ligger med laptopen i sägen och blir irriterad på att det är så obekvämt för ryggen. Men att gå hela vägen till köksbordet känns alldeles för jobbigt. Skyll dig själv latmask. Jag letar på eBay efter ett tyg till vår tråkiga sänggavel. Något retro vill jag ha. 70 tals blommigt eller kanske ett tyg i plysch med hjärtan på.
Jag pratar med mamma på skype. Hon är upprörd över att Skavlan och Let's Dance är på TV samtidigt. Vi kommer fram till att livet är tungt ibland och pratar sedan förbi halva programtiden.
Jag gör blåbärs- och persikasmoothie och tittar på Ensam mamma söker och Svenska Hollywood fruar. Det är ju viktigt att hänga med i vad som händer i Sverige.
Vårkänslor
Nu har nästan allt snö smällt. Bara på de skuggiga platserna vid min pendeltågsstation kan man se små vita spår av den snö som en gång föll över Dublin.
När jag går ut på min lunchpromenad skiner solen på mig, och jag blir så varm att jag måste ta av både mössa och vantar. Hela min kropp fylls av vårkänslor. En kollega säger att snart kommer snödropparna att komma upp ur backen, det brukar vara vid den här tiden. Var det inte precis jul tänker jag.
Namn på GPS och en ny skjorta
Vaccinerad mot svininfluensa igår. Febrig och ont i armen idag. Mycket ont i armen. Älsklingen lyckas ta ledigt några timmar från jobbet och kommer och hämtar upp mig. I bilen debatterar vi kring om vi bör kalla vår nyinförskaffade GPS för Betsy eller Astrid.
På vägen hem stannar vi till vid en pasta restaurang. Jag tycker att han ser så fin ut i sin nya skjorta.
Han skjutsar hem mig och åker sedan tillbaka till jobbet. Jag kryper ner under täcket och ställer mitt bärbara elment bredvid sängen. Jag hoppas att lyckan kommer att stanna här länge.
På svenska
Jag har bestämt mig för att börja blogga på svenska. Jag läser ju i stort sett bara svenska bloggar så därför känns det som att det passar bättre att också jag skriver på svenska.
Men jag är lite orolig. Inte för att jag inte kan skriva på svenska. Men orolig för att jag ska bli frusterad. Arg för att meningarna inte längre flyter som de brukade göra. Irriterad på att jag inte längre kan hitta på dessa finurliga formuleringar som jag en gång i tiden var så stolt över.
Min svenska kommer alltid att vara bättre än min engelska. Men efter 4 och ett halvt år med nästan enbart engelska runt omkring mig blir jag ledsen över att den inte längre är vad den brukade vara.
Farewell Christmas
At this time in January, I am more than slightly tired of the Christmas tree, the glitter and the small Santa and snowman decorations. I always feel relieved after they have been put away.
However I find it a little bit harder to remove all of our Christmas lights. I am afraid it will feel dark and empty.
But as it is said, Ring ut det gamla och Ring in det nya, I will now take them down. They will have to go if this apartment is going to get a spring make over. And that is exactly what is going to happen. I have never felt more enthusiastic.
Snow chaos
Dublin, the 6th of January 2010.
0.5°C and 3 cm snow.
All buses cancelled for the evening. Schools closed until the end of the week. People checking into hotels next to their jobs.
Oh how I realise now what I have always taken for granted in Sweden. Suddenly I understand that sand, salt and snowploughing do not happen automatically by themselves.
But I better get back to my after-new-year-cleaning. It is the only way to stay warm when the thermometer in the apartment is showing 12°C.
Pieces of my Christmas
